Språket i språket
Många säger att språket är en del av ens identitet och jag håller med. För den dialekt man pratar visar vart man kommer ifrån och jag tycker det är viktigt. Jag pratar Skånska. Kanske inte så grov skånska men man hör vart jag är ifrån i alla fall. Och när jag åker utanför Skåne så brukar jag överdriva med min dialekt och prata mer grövre skånska för jag tycker det är kul att se folks reaktioner när man står i kassan på ett Coop i Värmland t ex. Det finns många olika dialekter i Sverige, hur många det finns är svårt att säga. Man kan istället säga att det finns sex dialektområden som gotländska mål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål, sydsvenska mål och götamål. Det är rätt så lätt att ’‘byta’’ dialekt nu förtiden då man flyttar till andra landskap och städer för att studera och jobba. För då plockar man upp ord som dem pratar på det stället och man pratar med folk från det området och på så sätt tar man upp ord och uttryck från deras dialekt och då börjar man prata på samma sätt som dem gör, samma ord, samma dialekt.
Svordomar är bra att ha i vårt språk för då kan man uttrycka sig starkare, som t ex när man slår i tån så brukar man oftast svära för att det gör så ont och på något sätt så känns det bättre om man svär. Jag använder ofta svordomar, allt för ofta faktiskt men dem är bra till hands när man har skadat sig eller vill uttrycka sig starkare när man är arg eller sur.
Svordomar som vi använder nu användes också förr i tiden men då skulle man helst undvika att använda ord som Helvete, fan och jävlar för om man använde dem så trodde dem att man skulle hamna i helvetet hos en man som hette Djävulen som dem då trodde fanns och han, eller om Djävulen var en hotfull makt så skulle man akta sig för honom. Nu tror man inte så mycket på djävulen och helvetet längre så man bryr sig inte om man råkar svära men det är inte så trevligt att använda svordomar.
Nu förtiden har vi börjat använda mycket grövre svordomar. Vi använder sexuella svordomar och könsord. Jag tycker inte det är bra att man har blandat in könsord i svordomarna för det är helt fel. Samma med sexuellt grundade svordomar.
Kvinnor och män pratar olika språk. Vi använder samma ord och så men vi menar olika när vi pratar. Ibland kan kvinnor och män inte förstå vad den andre menar. Kvinnor pratar mer omsorgsfullt eller hur jag nu ska formulera det. Dem går oftast in på det personliga, t ex så pratar kvinnor oftast om hur man mår, vad någon annan har på sig eller hur en annan person är. Kvinnor prata också mer i det privata. Dem delar oftast med sig om händelser o.s.v med släkt eller vänner. Medan män inte pratar så mycket om personen, män pratar mer om saker. Män talar också mer offentligt, dem pratar inte så mycket i det privata. Detta gäller givetvis inte alla kvinnor och män. Det kan vara tvärtemot ibland också, men inte så ofta.
Avslutnings vis så vill jag säga att det är bra att vi har olika dialekter och olika sätt att mena saker när vi pratar. För om vi bara hade haft en dialekt i hela Sverige så hade det blivit rätt så tråkigt tycker jag.
