Once upon a time there was a house that was far out in the woods. Children from the whole world knew that the house was haunted, except for two twins who just moved to Canada from Great Britain.
It was an ordinary day at school, two new students began in Class 6A, they were twins. One day, a friend named Ronny asked the twins if they wanted to come home to him, of course the twins said and the twins went home with Ronny, Ronny said that they could take a shortcut through the woods. Ronny knew about the haunted house, but took the twins to the house to show them. He did not say the house was haunted. He told the twins to go in and retrieve a ball he accidentally throw in there last summer. The twins went in to the house, they heard a voice calld ’‘What are you two doing in my house?’’ The twins got scared and turned around to go out, one of them got caught with his foot to the floor. ’‘You have to go out of this house, ruunn!!!’‘ Justin said(One of the twin) Charlie did what Justin told him to do, so Charlie got out from the house and he wasen’t hurt.
-Were is Justin?Ronny asked.
-I don’t know, we heard a voice and then Justin stucked into the floor? How do we get him out?
-Did you heard a voice??? Ronny said.
-Yes, why? Is it dangerouse? I asked.
-Oh my god, we have to get away!
-No, i can’t leave Justin in there! You have to get him out!
Ronny went in to the house and he diden’t find Justin anywere? Were is he? Ronny came out from the house and he saw Justin standing right next to Charlie.
-Ther you are Justin, we got scared! Ronny said.
-What do you talking about?I asked Ronny.
-Ya, he standing right next to you! can’t you see him?
-Haha, no? Are you crazy?You may have seen a ghost, but not Justin, right? Charlie said.
-Oh my god, Justin is dead!
The end.
fredag 25 november 2011
fredag 18 november 2011
Claras morning
Clara woke up this morning by a strange sound that she heard in the toilet. She went to the bathroom and there she saw a disgusting woman who lay dead in the bathtub. Clara ran to the her bed and she hide under the bed, when she turned she saw a bloody face looking at her. she heard a strange noise that sounded arrrrr and it came from the kitchen. Clara went down from the stairs and into the kitchen where she saw her mother, she was hanged on a rope. Then Clara heard the noice aigen and it sound like arrrr. Clara turned and saw the bloody woman crowl slowly down the stairs. Then Clara went to Shool.
torsdag 17 november 2011
Storyline
Jag stod i mitt torp, mitt lilla lilla torp som en gång betytt hela livet för mig, nu var halva livet borta... och hela var på väg att rasa ihop. Jag hörde hur dörren öppnades bakom mig, det var mor, den enda som nu var vid liv, och så jag Adam.
-Kom nu min pojk, vi måste börja gå nu! sade mor med sin lilla ynkliga röst.
-Ja mor, jag kommer. svarade jag, samtidigt kände jag hur min hals fylldes av gråt, jag ville inte gråta, jag kunde inte gråta, mina tårar tog slut när pappa somnade in i sin gyllen bruna säng, han la där i hallmet och jag släppte aldrig taget om hans hand, händerna som byggt upp detta kärleks fulla torp.
Jag tog mors hand på vägen ut, sedan stängde vi igen dörren tillsammans. Vi gick och vände oss aldrig om igen.
Vi vandrade på den smala stigen som ledde ut till den stora lands vägen, där såg vi en häst och vagn som var på väg rakt emot oss, mor vinkade in honom och mannen som satt i vagnen stanna till.
-Vad vad vill ni? fråga han.
-Kan vi åka med? frågade mor.
-Ja, hoppa på! sa mannen samtidigt som han stoppade in en nypa snus i överläppen. Det var fint med snus tyckte jag. Själv har jag bara provat en gång, det var när pappa hade jobbat i 2 dygn utan vila så fick han en plåtburk med snus, sen när pappa var ute på åkern och plöjde gick jag och tog en nypa, det var gott men idag ångrar jag mig att jag tog något som inte var mitt.
Jag och mor satt i vagnen, bakom den rika bonden. Jag höll om mor, jag var så rädd att förlora henne också, mitt liv hänger på henne nu, jag måste göra henne stolt, vi måste ha någonstans att bo och försörja oss, så jag tog min chans och fråga bonden i vagnen.
-Har du något jobb som skulle kunna passa mig och min mor?
-Nej! sa han vrångt.
Men jag tänkte inte ge upp.
-Snälla? Vi är i behov av det! sa jag.
-Nej! sa han återigen.
-Vi har övergett vårt torp för min far dog i en tragisk lunginflamation. Jag kände hur det brände i halsen, det var dom där tårarna som aldrig kunde komma fram.
-Nja. bonden börja tveka.
-Snälla. försökte jag med igen.
-Ja, okej då!
Mor tittade upp på mig med ett léende jag aldrig sett förr, nu var hon nog stolt tänkte jag.
Vi var framme vid bondgården, jag som trodde det skulle vara en herrgård. Bonden klev av och till min häpnad hjälpte han mor av. Han presenterade sig som Alfred, hans två barn och fru kom ut och tittade.
-Vem har du med dig? sa hans fru
-Det är Adam och hans mor, dom har precis övergett deras torp för att hans pappa dött i en lunginflamations sjukdom. svarar bonden.
Jag såg att hans fru hade ett stort sår över läppen, jag anade det värsta men ville inte tro något så jag intala mig själv att hon sprungit och snubblat. Hans fru var vacker, en sådan kvinna skulle man ha!
Bonden visade oss ett litet hus, eller man kan inte kalla det för hus, en liten stuga fast mycket mindre. Där skulle vi få sov-rum. Mor fick ligga i den mörkbruna sängen och jag fick ligga på golvet. Jag gick ut för hämta lite halm till mors säng. Jag gick in i det lilla rummet och la ner hallmmet i mors säng.
-Jag är hungrig. sade mor.
-Ska vi gå in i bondens hus och fråga om mat?
-Ja, kom så går vi min pojk. Mor tog min hand och vi gick.
Vi gick över gården, bondens hus la på andra sidan gården, det var inte så långt att gå men det låg massor av stenar på marken som mor nästan snubblade på. Där la också lite trä leksaker överallt, den där bonden var verkligen rik.
Kvällen var kommen och vi skulle gå till sängs, jag såg till att mor låg bekvämt och sen gick jag själv och la mig. Nästa morgon fick vi reda på våra sysslor. Jag skulle ut och arbeta på åkern och mor skulle jobba inomhus med bondens fru. Hon skulle passa barn och städa lite.
EN VANLIG DAG.
Jag vaknade nästa morgon av att en vägglus vandrade i mitt hår, det kändes obehagligt men jag var så trött så jag struntade i det. Mor vände sig om och titta på mig.
-Vi måste gå upp nu, annars blir bonden sur. sa mor till mig.
-Ja, du har rätt.
Vi gick upp och vi gick över den tomma gården ner mot huset, bonden och hans familj la säkert och sov. Mor och jag gick till köket för att göra i ordning frukost. Det långa träbordet som skulle bli vårt köksbord stod tomt, men inte länge till, vi skulle fylla det med bröd,salt sill och gröt. Jag var trött på maten, vi fick alltid likadan mat, dag ut och dag in. America var mitt nästa mål, jag har inte sagt något om America till mor, jag hade inte heller tänkt att jag skulle säga något förrens jag har pengar till resan. Där stod jag i mina drömmar när mor rykte i min arm, jag såg hur hus bonden klampa in i köket. Han tog sig en titt över bordet, han såg nöjd ut. Han gick och satte sig vid den varmaste platsen, efter han kom hans små barn och hans vackra fru.
-Godmorgon. sa bondens fru som presenterade sig som Kajsa.
-Godmorgon. svara jag.
Vi åt, sen gick jag ut och börja plöja på åkern. Det var en stor åker, jag tänkte på Kajsa, bondens fru, jag har nog aldrig känt såhär för en kvinna någon gång. Men det får inte husbonden veta, han skulle bli galen och avrätta mig. När jag hade plöjt klart gick jag till stallet där bonden var.
-Vad ska jag göra nu? fråga jag han.
-Du ska klippa fåren!
Jag gick till fåren ,där vid en trä stubbe låg en rostig sax som var jätte tung, jag tog den i min hand och börja klippa, detta hade jag aldrig gjort förut, jag var rädd att jag skulle skada fåret men det gick bra. När jag klippt klart tog jag ullet och gick in med det till Kajsa. Hon stod och försökte tända brasan.
-Här har du lite ull. sa jag.
-Oh, tack så mycket, precis vad jag behövde! sa Kajsa glatt.
Jag log tillbaka, ingen har någonsin sagt tack till mig för något jag har gjort. jag vände mig om och där såg jag mor, hon la på knäna och skurade golvet. Hon kollade upp och jag såg att hon inte mådde så bra, svetten rann ner från hennes panna och jag stod bara där och såg på. Jag måste ta över, hus bonden har ju inte gett mig ett nytt jobb så jag kan ju lika bra hjälpa mor. Jag gick till mor och hjälpte henne upp, hon gick in i köket och satte sig på en stol som knakade till, jag själv la mig ner på knäna och börja skura, det skulle bli skinande rent så att bonden och hans fru kunde bli nöjda. Kajsa sa inget om att jag tog över mors arbete, hon tittade bara lite konstigt på mig men det struntade jag i, jag vill inte se mor lida så det var därför jag tog hennes arbete.
Bonden klampade in i huset, han hade varit och mjölkat korna, men det borde inte ta så lång tid tyckte jag, det verkar vara något lurt med den där bonden, men jag måste vara tyst om det annars avskedar han oss kanske.
Kvällen var kommen och vi gick till sängs, eller mor gick till sängs, jag själv gick till golvet och sov. Jag låg och tänkte på far, om han endå hade varit vid liv så hade allting varit mycket lättare. Jag somnade kort där efter.
Nästa morgon vaknade jag av att tuppen gol högt så det hördes flera gårdar bort, mor vaknade också av ljudet så vi gick upp. Vi gick över den tomma gården och in i köket till det tomma långa träbordet som snart fylldes med bröd,salt-sill och gröt. Kajsa,bonden och hans två barn kom in och satte sig, och som vanligt satte sig bonden vid den varmaste platsen. Efter frukosten som konstigt nog var godare idag så gick jag ut till åkern och började skörda. Det var en solig dag, det har det varit rätt så länge nu, regn skulle inte skada tänkte jag. När jag skördat klart så gick jag som vanligt till stallet, jag stannade utanför dörren och försökte lyssna och se om jag hörde något, jag hörde en flick-röst och det lät inte som mor eller Kajsa, vem är det? Kanske hans barn? Jag vände mig om, nej det är inte hans barn, dom sitter så fint där ute vid gården och leker, vem kan det då vara. Jag knackade på dörren innan jag gick in jag hörde hur någon där inne fick bråttom, men jag gick in. Väl där inne satt bonden och mjölka korna.
-Hur kan det komma sig att du alltid mjölkar korna, varför inte Kajsa det?
-Du din lilla snorunge, du ska inte vara så nyfiken! bonden reste sig från stubben och började gå mot mig han höjde armen och gav mig en fet lusing över kinden, jag kände hur det brände till precis vid munnen, blöder jag? tänkte jag.
-Förlåt herr’n! sa jag snabbt och gick bort till grisarna som behövde mat.
Jag gick till grisarna. Det var inte så långt dit, min kind värkte mer en man kan tänka sig, vad ska jag göra, jag kan verkligen inte koncentrera mig med denna smärta. Jag tog hinken med gammal frukt i och hällde ut det i baljan där grisarna fick sin mat. Efter det gick jag in till mor och berätta vad som hänt. Hon sa till mig att jag inte behöver berätta, hon förstod vad som hade hänt. Då kom Kajsa in i köket och kollade på mig, jag vände mig om och kollade ner i golvet så att Kajsa skulle se vad hennes dumma man hade gjort mot mig.
-Oh, men kära gud. Är det Alfred som har gjort detta?
-Vad tror du? sa jag vrångt, men snabbt där efter ångra jag mig, hon kan ju inte hjälpa att hennes man är dum.
-Låt mig kolla på det. sa Kajsa.
Jag satte mig på stolen och Kajsa satte sig på en annan precis mittemot mig och drog sin kalla hand på min kind, eftersom det brände på kinden så var det bara skönt att det svalkade lite. Mor stod på andra sidan och höll min hand. Såhär skulle far aldrig göra tänkte jag.
Nästa morgon vaknade vi på samma sätt som förra, jag reste mig upp och försökte tänka mig in i framtiden, är det såhär mitt liv kommer bli? Jag väckte mor och vi gick över den ödsliga gården och in i köket, fram med frukosten och sedan ut på åkern och plöja, sedan stå och tjuv-lyssna på bonden och hans hemliga möten med en okänd kvinna, jag måste få reda på vem hon är och vad hon gör här. Men det får vänta.
Dagarna gick och allting var som vanligt, gjorde man inte sitt jobb eller om man inte skötte sig så fick man en smäll av bonden, detta kunde inte jag stå ut med, men hur ska jag annars göra? Mor behöver detta, jag med! Jag måste hålla ut.
En onsdags morgon vaknade jag av att jag hörde en ko muua så högt så att bondgården som bodde 500meter bort hörde, vad var felet? Jag gick till stallet där, var bonden redan på plats. Det visade sig att Lina, som ko’n hette hade fött en liten kalv.
-Hjälp till här! sa bonden strängt.
Jag hjälpte honom med att få ut kalven, den var så söt. När allt var fixat och alla djur hade det bra gick vi tillbaka till huset. När vi öppnade dörren såg vi till vår häpnad Kajsa som satt och grät på stolen, bredvid henne stod mor som höll om henne och trösta henne.
-Vad är det som har hänt? fråga husbonden.
-När jag hörde det fruktansvärda ljudet från stallet så gick jag dit, där såg jag en kvinna, hon hade ljust blont hår och hade en vit klänning. Vad gjorde hon där? sa kajsa
Jag såg på Alfred att han blev nervös, det var det jag visste, det var något som var lurt med han.
-Jag vet inte vem hon är? sa Alfred, han tittade ner i golvet.
-Jo det vet du! Sa jag. jag kunde inte hejda mig.
Bonden fångade min blick. Man kunde se att han var sur. Han gick fram till mig och slog mig med en stor knytnäve över näsan, jag kände hur det knakade till i mitt näsben, återigen sparkade han mig i magen, jag föll ner på golvet och kröp ihop som en boll, för en sekund trodde jag att jag skulle dö men jag piggnade till när jag kände Kajsas hand smeka mig över kinden, jag blev rädd och höll mina händer över ansiktet.
-Du kan vara lugn Adam, Alfred är ute! Sa Kajsa.
Jag kunde inte se något, jag var förvirrad och min första tanke var: MOR! Var är hon?
Jag reste mig upp och bakom mig satt mor och grät på en stol.
-VI MÅSTE HÄR I FRÅN! skrek jag.
-Kom nu min pojk, vi måste börja gå nu! sade mor med sin lilla ynkliga röst.
-Ja mor, jag kommer. svarade jag, samtidigt kände jag hur min hals fylldes av gråt, jag ville inte gråta, jag kunde inte gråta, mina tårar tog slut när pappa somnade in i sin gyllen bruna säng, han la där i hallmet och jag släppte aldrig taget om hans hand, händerna som byggt upp detta kärleks fulla torp.
Jag tog mors hand på vägen ut, sedan stängde vi igen dörren tillsammans. Vi gick och vände oss aldrig om igen.
Vi vandrade på den smala stigen som ledde ut till den stora lands vägen, där såg vi en häst och vagn som var på väg rakt emot oss, mor vinkade in honom och mannen som satt i vagnen stanna till.
-Vad vad vill ni? fråga han.
-Kan vi åka med? frågade mor.
-Ja, hoppa på! sa mannen samtidigt som han stoppade in en nypa snus i överläppen. Det var fint med snus tyckte jag. Själv har jag bara provat en gång, det var när pappa hade jobbat i 2 dygn utan vila så fick han en plåtburk med snus, sen när pappa var ute på åkern och plöjde gick jag och tog en nypa, det var gott men idag ångrar jag mig att jag tog något som inte var mitt.
Jag och mor satt i vagnen, bakom den rika bonden. Jag höll om mor, jag var så rädd att förlora henne också, mitt liv hänger på henne nu, jag måste göra henne stolt, vi måste ha någonstans att bo och försörja oss, så jag tog min chans och fråga bonden i vagnen.
-Har du något jobb som skulle kunna passa mig och min mor?
-Nej! sa han vrångt.
Men jag tänkte inte ge upp.
-Snälla? Vi är i behov av det! sa jag.
-Nej! sa han återigen.
-Vi har övergett vårt torp för min far dog i en tragisk lunginflamation. Jag kände hur det brände i halsen, det var dom där tårarna som aldrig kunde komma fram.
-Nja. bonden börja tveka.
-Snälla. försökte jag med igen.
-Ja, okej då!
Mor tittade upp på mig med ett léende jag aldrig sett förr, nu var hon nog stolt tänkte jag.
Vi var framme vid bondgården, jag som trodde det skulle vara en herrgård. Bonden klev av och till min häpnad hjälpte han mor av. Han presenterade sig som Alfred, hans två barn och fru kom ut och tittade.
-Vem har du med dig? sa hans fru
-Det är Adam och hans mor, dom har precis övergett deras torp för att hans pappa dött i en lunginflamations sjukdom. svarar bonden.
Jag såg att hans fru hade ett stort sår över läppen, jag anade det värsta men ville inte tro något så jag intala mig själv att hon sprungit och snubblat. Hans fru var vacker, en sådan kvinna skulle man ha!
Bonden visade oss ett litet hus, eller man kan inte kalla det för hus, en liten stuga fast mycket mindre. Där skulle vi få sov-rum. Mor fick ligga i den mörkbruna sängen och jag fick ligga på golvet. Jag gick ut för hämta lite halm till mors säng. Jag gick in i det lilla rummet och la ner hallmmet i mors säng.
-Jag är hungrig. sade mor.
-Ska vi gå in i bondens hus och fråga om mat?
-Ja, kom så går vi min pojk. Mor tog min hand och vi gick.
Vi gick över gården, bondens hus la på andra sidan gården, det var inte så långt att gå men det låg massor av stenar på marken som mor nästan snubblade på. Där la också lite trä leksaker överallt, den där bonden var verkligen rik.
Kvällen var kommen och vi skulle gå till sängs, jag såg till att mor låg bekvämt och sen gick jag själv och la mig. Nästa morgon fick vi reda på våra sysslor. Jag skulle ut och arbeta på åkern och mor skulle jobba inomhus med bondens fru. Hon skulle passa barn och städa lite.
EN VANLIG DAG.
Jag vaknade nästa morgon av att en vägglus vandrade i mitt hår, det kändes obehagligt men jag var så trött så jag struntade i det. Mor vände sig om och titta på mig.
-Vi måste gå upp nu, annars blir bonden sur. sa mor till mig.
-Ja, du har rätt.
Vi gick upp och vi gick över den tomma gården ner mot huset, bonden och hans familj la säkert och sov. Mor och jag gick till köket för att göra i ordning frukost. Det långa träbordet som skulle bli vårt köksbord stod tomt, men inte länge till, vi skulle fylla det med bröd,salt sill och gröt. Jag var trött på maten, vi fick alltid likadan mat, dag ut och dag in. America var mitt nästa mål, jag har inte sagt något om America till mor, jag hade inte heller tänkt att jag skulle säga något förrens jag har pengar till resan. Där stod jag i mina drömmar när mor rykte i min arm, jag såg hur hus bonden klampa in i köket. Han tog sig en titt över bordet, han såg nöjd ut. Han gick och satte sig vid den varmaste platsen, efter han kom hans små barn och hans vackra fru.
-Godmorgon. sa bondens fru som presenterade sig som Kajsa.
-Godmorgon. svara jag.
Vi åt, sen gick jag ut och börja plöja på åkern. Det var en stor åker, jag tänkte på Kajsa, bondens fru, jag har nog aldrig känt såhär för en kvinna någon gång. Men det får inte husbonden veta, han skulle bli galen och avrätta mig. När jag hade plöjt klart gick jag till stallet där bonden var.
-Vad ska jag göra nu? fråga jag han.
-Du ska klippa fåren!
Jag gick till fåren ,där vid en trä stubbe låg en rostig sax som var jätte tung, jag tog den i min hand och börja klippa, detta hade jag aldrig gjort förut, jag var rädd att jag skulle skada fåret men det gick bra. När jag klippt klart tog jag ullet och gick in med det till Kajsa. Hon stod och försökte tända brasan.
-Här har du lite ull. sa jag.
-Oh, tack så mycket, precis vad jag behövde! sa Kajsa glatt.
Jag log tillbaka, ingen har någonsin sagt tack till mig för något jag har gjort. jag vände mig om och där såg jag mor, hon la på knäna och skurade golvet. Hon kollade upp och jag såg att hon inte mådde så bra, svetten rann ner från hennes panna och jag stod bara där och såg på. Jag måste ta över, hus bonden har ju inte gett mig ett nytt jobb så jag kan ju lika bra hjälpa mor. Jag gick till mor och hjälpte henne upp, hon gick in i köket och satte sig på en stol som knakade till, jag själv la mig ner på knäna och börja skura, det skulle bli skinande rent så att bonden och hans fru kunde bli nöjda. Kajsa sa inget om att jag tog över mors arbete, hon tittade bara lite konstigt på mig men det struntade jag i, jag vill inte se mor lida så det var därför jag tog hennes arbete.
Bonden klampade in i huset, han hade varit och mjölkat korna, men det borde inte ta så lång tid tyckte jag, det verkar vara något lurt med den där bonden, men jag måste vara tyst om det annars avskedar han oss kanske.
Kvällen var kommen och vi gick till sängs, eller mor gick till sängs, jag själv gick till golvet och sov. Jag låg och tänkte på far, om han endå hade varit vid liv så hade allting varit mycket lättare. Jag somnade kort där efter.
Nästa morgon vaknade jag av att tuppen gol högt så det hördes flera gårdar bort, mor vaknade också av ljudet så vi gick upp. Vi gick över den tomma gården och in i köket till det tomma långa träbordet som snart fylldes med bröd,salt-sill och gröt. Kajsa,bonden och hans två barn kom in och satte sig, och som vanligt satte sig bonden vid den varmaste platsen. Efter frukosten som konstigt nog var godare idag så gick jag ut till åkern och började skörda. Det var en solig dag, det har det varit rätt så länge nu, regn skulle inte skada tänkte jag. När jag skördat klart så gick jag som vanligt till stallet, jag stannade utanför dörren och försökte lyssna och se om jag hörde något, jag hörde en flick-röst och det lät inte som mor eller Kajsa, vem är det? Kanske hans barn? Jag vände mig om, nej det är inte hans barn, dom sitter så fint där ute vid gården och leker, vem kan det då vara. Jag knackade på dörren innan jag gick in jag hörde hur någon där inne fick bråttom, men jag gick in. Väl där inne satt bonden och mjölka korna.
-Hur kan det komma sig att du alltid mjölkar korna, varför inte Kajsa det?
-Du din lilla snorunge, du ska inte vara så nyfiken! bonden reste sig från stubben och började gå mot mig han höjde armen och gav mig en fet lusing över kinden, jag kände hur det brände till precis vid munnen, blöder jag? tänkte jag.
-Förlåt herr’n! sa jag snabbt och gick bort till grisarna som behövde mat.
Jag gick till grisarna. Det var inte så långt dit, min kind värkte mer en man kan tänka sig, vad ska jag göra, jag kan verkligen inte koncentrera mig med denna smärta. Jag tog hinken med gammal frukt i och hällde ut det i baljan där grisarna fick sin mat. Efter det gick jag in till mor och berätta vad som hänt. Hon sa till mig att jag inte behöver berätta, hon förstod vad som hade hänt. Då kom Kajsa in i köket och kollade på mig, jag vände mig om och kollade ner i golvet så att Kajsa skulle se vad hennes dumma man hade gjort mot mig.
-Oh, men kära gud. Är det Alfred som har gjort detta?
-Vad tror du? sa jag vrångt, men snabbt där efter ångra jag mig, hon kan ju inte hjälpa att hennes man är dum.
-Låt mig kolla på det. sa Kajsa.
Jag satte mig på stolen och Kajsa satte sig på en annan precis mittemot mig och drog sin kalla hand på min kind, eftersom det brände på kinden så var det bara skönt att det svalkade lite. Mor stod på andra sidan och höll min hand. Såhär skulle far aldrig göra tänkte jag.
Nästa morgon vaknade vi på samma sätt som förra, jag reste mig upp och försökte tänka mig in i framtiden, är det såhär mitt liv kommer bli? Jag väckte mor och vi gick över den ödsliga gården och in i köket, fram med frukosten och sedan ut på åkern och plöja, sedan stå och tjuv-lyssna på bonden och hans hemliga möten med en okänd kvinna, jag måste få reda på vem hon är och vad hon gör här. Men det får vänta.
Dagarna gick och allting var som vanligt, gjorde man inte sitt jobb eller om man inte skötte sig så fick man en smäll av bonden, detta kunde inte jag stå ut med, men hur ska jag annars göra? Mor behöver detta, jag med! Jag måste hålla ut.
En onsdags morgon vaknade jag av att jag hörde en ko muua så högt så att bondgården som bodde 500meter bort hörde, vad var felet? Jag gick till stallet där, var bonden redan på plats. Det visade sig att Lina, som ko’n hette hade fött en liten kalv.
-Hjälp till här! sa bonden strängt.
Jag hjälpte honom med att få ut kalven, den var så söt. När allt var fixat och alla djur hade det bra gick vi tillbaka till huset. När vi öppnade dörren såg vi till vår häpnad Kajsa som satt och grät på stolen, bredvid henne stod mor som höll om henne och trösta henne.
-Vad är det som har hänt? fråga husbonden.
-När jag hörde det fruktansvärda ljudet från stallet så gick jag dit, där såg jag en kvinna, hon hade ljust blont hår och hade en vit klänning. Vad gjorde hon där? sa kajsa
Jag såg på Alfred att han blev nervös, det var det jag visste, det var något som var lurt med han.
-Jag vet inte vem hon är? sa Alfred, han tittade ner i golvet.
-Jo det vet du! Sa jag. jag kunde inte hejda mig.
Bonden fångade min blick. Man kunde se att han var sur. Han gick fram till mig och slog mig med en stor knytnäve över näsan, jag kände hur det knakade till i mitt näsben, återigen sparkade han mig i magen, jag föll ner på golvet och kröp ihop som en boll, för en sekund trodde jag att jag skulle dö men jag piggnade till när jag kände Kajsas hand smeka mig över kinden, jag blev rädd och höll mina händer över ansiktet.
-Du kan vara lugn Adam, Alfred är ute! Sa Kajsa.
Jag kunde inte se något, jag var förvirrad och min första tanke var: MOR! Var är hon?
Jag reste mig upp och bakom mig satt mor och grät på en stol.
-VI MÅSTE HÄR I FRÅN! skrek jag.
Nästa morgon var det mor som väckte mig.
-Vad är klockan? frågade jag trött.
-Jag vet inte, men det jag vet är att husbonden sover, hans barn också. Men Kajsa är uppe, hon har gjort i ordning mat till oss, vi ska vandra in mot stan nu min pojk! sa mor.
Jag blev glad och gick upp snabbt. Jag hade svårt att gå, jag hade ett stort blåmärke på magen som gjorde det svårt att gå. Men jag kämpade mig in till husbondens hus, där stod Kajsa och gjorde smörgåsar med salt-sill. Vi gick tyst där inne, annars kunde husbonden vakna.
-Här har ni lite mat, viskade Kajsa och räckte fram en korg.
-Tack, viskade både mor och jag.
Mor gick ut på gården, hon var rädd att bonden skulle vakna, men jag stod kvar, jag ville inte säga adjö till Kajsa så jag tog mina armar runt henne och gav henne en kram, hon gav mig en kyss, en kyss som är mig ett minne för livet. Jag tog korgen och gick ut. Vi började vandra på den tomma gården, man kunde höra korna som stod och muade i stallet.
Vi hade kommit en liten bit ut på den smala landsvägen, vi skulle till Helsingborg, in till staden. Vi hade kanske 600meter kvar då en häst och vagn passerade förbi jag vinka in honom men han fortsatte framåt. Vilket trevligt möte man fick här då, tänkte jag. Vi hade kommit in i staden, vi möttes av både trevliga människor och otrevliga människor, men dom flesta var trevliga. Längre in i staden stötte vi på många arbetare, där fanns många fabriksarbetare,bagare,snickare och massor med fler arbetare, jag skulle nog helst vilja jobba som bagare.
Vi kom fram till ett litet hus, ett stearinljus stod och lös i fönstret, vi knackade på, och en gammal dam öppnade, välkommen in sa hon. Jag och mor klev in, på golvet låg 7 personer och sov, två stycken gjorde sig redo till jobbet. Vi hade kommit till en liten stuga som kallas för fattigstugan, här bodde man om man inte hade pengar, mat fick man ordna själv på något sätt, men detta skulle bli mitt och mors hem under en period. Kvinnan som kom och öppna presenterade sig som Alma.
Jag och mor gick till ett hörn längst till vänster, där var det ledigt men också varmt, så det blev en skön plats, mor la sig ner, det har varit en lång morgon så mor måste vila. jag själv ska ut och ordna jobb. Jag tog på mig min smutsiga keps och tog ett kliv ut, jag stängde dörren bakom mig och jag började gå ner mot gatan, en flicka gick förbi mig, hon hade långt blont hår, ett diadem som klämde runt hennes huvud av järn, en röd siden klänning med spets vid halsen, hon hade svarta byxor och vita små skor med en rosett på. Hon stannade bredvid mig, hon tittade upp på mig och sa:
-Jag är fem år.
-Jaså, sa jag.
-Varför har du inga siden byxor? frågade hon.
-Jag har inte så mycket pengar som, förstår du.
-Varför inte det? hon var en väldigt nyfiken ung dam.
-Därför, svarade jag och lämnade henne och fortsatte ner mot gatan.
Jag gick förbi ett konditori och stannade till snabbt, jag kollade in, oh, vad goda dom bullarna ser ut tänkte jag. jag gick in, det plingade till ovanför mitt huvud. Jag steg in och möttes av en korpulent man som såg ut att vara i 60-års åldern.
-God dag herr’n, sa jag
-God dag, och vad vill du?
-Jo, det är ett väldigt fint konditori ni har. skulle man kunna få en anställning här? frågade jag.
-Tack så mycket. oh vad bra, precis vad jag behövde, en ny arbetare, du är välkommen att börja redan idag, om du kan förstås. sa mannen, han blev glad.
-Ja tack. vad ska jag börja med?
Jag gick bakom disken och mannen gav mig ett förklädde, han sa till mig
-Du måste ta av dig kepsen pojk.
-Du måste ta av dig kepsen pojk.
Jag tog av mig kepsen och ställde mig vid den tjocka degen, jag skulle baka bröd. Jag började knåda degen, samtidigt stod jag och kollade ut genom fönstret, jag såg en snöflinga leta sig fram genom vimlet där ute, den landade på fönsterbläcket, det var första snön för året i December månad. Med min blick ut genom fönstret såg jag den lilla flickan som jag mötte på vägen hit, hon gick hand i hand med en kvinna. Dörrhand taget drogs ner och in kom flickan med kvinnan som jag tror är hennes mor
-God morgon, har ni någon nybakad limpa?
-Ja, jag ska bara hämta den, vill ni ha ljus eller mörk?frågade jag henne.
-Mörkt tack.
Jag gick till ugnen, där under förvarade vi våra finaste bröd limpor, jag böjde mig ner för att ta limpan och i min ögonvrå såg jag att flickan stod och kollade på mig. Jag gick tillbaka till disken och gav limpan till kvinnan
-Det blir 2kronor och 31öre.
-Här, kvinnan räckte fram pengarna, sedan stoppade hon ner sin börs i fickan, innan hon stängde igen börsen såg jag hennes pengar, hon var rik. Men det kunde man nästan gissa om man såg på vad hon hade på sig. Hon vände sig och tog flickan i handen sen gick hon ut, plingan i dörren plingade till. Gubben kom fram till mig och frågade
-Vad sålde du?
-En mörk limpa. svarade jag
-Det är bra min pojk, du lär dig snabbt, sa den gammal mannen.
Vi stod där och pratade när min blick återigen drogs mot fönstret, det snöade mycket nu. Mitt där ute i vimlet såg jag en pojke, hans hand gled ner i en kvinnas ficka, han plockade upp en börs och sedan sprang han iväg. Jaså, är det såhär det ät i staden, tänkte jag.
Det var slut för dagen så jag tog min keps och gick ut i snövädret. Jag gick upp för den tomma gatan och lite överallt låg det människor som sov med gamla tygbitar från textilfabriken på sig. Jag gick förbi ett stort hus, jag stannade och kollade in, det var den där flickan, hon som jag såg på stan och på konditoriet innan idag, hon och hennes mor sprang runt där inne och jul pyntade, det var så vackert, det såg varmt och hemtrevligt ut, jag vill också ha det så, jag ville ha min fars axel att gråta emot nu, om han en då hade varit här nu. Med mina tårar rinnandes på min kind gick jag mot stugan. Jag kom hem och då var alla vakna, alla som var där inne satt och berätta sina livs historier, dom var intressanta att höra, man fick i alla fall veta att det inte bara är jag som har det jobbigt, det är fler med mig som lider, det finns till och med dom som har det värre, tillexempel dom jag såg ligga på marken när jag gick hem.
Jag gick till mor och la mig ner, mitt huvud lutade mot hennes ben, strax där efter somnade jag skönt.
Nästa dag vaknade jag av att en man låg och snarkade bredvid mig, jag väckte mor och frågade henne om hon ville följa med till torget en stund.
Vi gick ut från stugan och gick ner mot torget, där var det fullt med folk och en präst stod upp på en hög med mjöl-påsar, han pratade om att folket skulle komma till kyrkan, han kunde erbjuda dom frälsning om dom tog sig till kyrkan på söndagar, att alla synder skulle bli bort glömda, bara dom kom till kyrkan. Många höll med men jag själv stod bara och lyssnade. Prästen gick ner från mjöl påsarna och en man klev upp istället
Tycker ni verkligen att prästen har rätt? Lyssna på mig gott folk, alla ska ha det lika bra. Tror ni att män dom har jobbat i 70-80 timmar verkligen orkar gå till kyrkan? Och vad är det för snack med att dom fattiga männen går till hor-hus? Ni ska allt veta att även dom rikaste går till hor-hus, kungen, han har egna flickor som bor hemma hos honom som är prostituerade. Sade mannen.
Jag tänkte på vad jag hört och på något sätt tog jag åt mig av vad mannen sa, det verkade vettigt, han lyssnar jag på. Men då kom länsman
-Vad gör du där uppe? gå ner nu annars hamnar du i arresten! sa länsman.
-För den här gången! men tro mig, jag kommer tillbaka! svarade mannen.
Men förguds skull sade jag, han har ju rätt, alla vet att han har rätt, men ni vågar inte erkänna, ni vill så tvunget till himlen, vem säger att man inte kan komma till himlen om man håller med politikern där borta, sa jag och pekade på mannen som just fört sin talan innan mig. Alla riktade sin blick mot mig, politikern började applodera, men då kom mor och drog mig i armen, hon släpade mig en bit bort, hon gav mig en örfil och sa
-Varför gjorde du sådär för?
-Men mor, han har ju rätt.
-Ja, men du ska bara hålla tyst! sade mor.
Jag och mor fortsatte in i på torget, vi kollade på olika saker, någon sålde mattor, dom var jätte fina och det var jätte många som sålde frukt och fisk. Vi köpte några apelsiner sedan gick vi hem. Jag såg till så att mor kom hem säkert, hon hade trotts allt pengar i sin börs så jag visste inte om hon skulle bli rånad. Jag lämnade mor och gick till bagaren, han var i full gång med att baka, jag gick bakom disken och tog på mig det vita förklädet. Jag skulle baka lussekatter, nu när det börja närma sig jul. Det luktade gott i hela konditoriet. En man kom in, han beställde en låda med 5stycken lussekatter i, jag tog fram en vit kartong låda, la ner bullarna fint och prydigt sen gav jag den till honom. Så fortsatte det resten av dagen, folk kom in och köpte bullar och sedan gick dom ut. fyra timmar senare var det redan mörkt ute, jag frågade min chef om jag fick sluta tidigare idag och det fick jag. Jag tog på mig min keps och gick ut i det kalla vinter vädret. steg för steg gick jag upp mot gatan som la snötäckt. Såhär fortsatte mina dagar, jag gick upp, gick till konditoriet, sålde några bullar, fick min lön och sen slutade jag.
En fredags morgon vaknade jag, jag visste att jag hade försovit mig för mor och alla dom andra i stugan var vakna
-Mor, varför har du inte väckt mig?
-Du såg så trött ut igår så jag ville inte väcka dig! Sa mor
-Men nu får jag sänkt lön kanske! sa jag argt medans jag gick ut och slängde igen dörren hårt. Jag klampade ner för gatan, arg var jag! Jag öppnade dörren och den där förbaskade plingan plingade.
-God dag Adam, du är sen! sa han och kollade på klockan.
-God morgon, förlåt jag försov mig.
-Det är okej, gå och ta på dig förklädet nu!
Jag gick till kroken och hängde av mig mina ytterkläder sedan tog jag på mig mitt förkläde. Den dagen jobbade jag hårt, jag sålde mycket, det var väl nu när det börjar närma sig julen som många handlar. Min chef kom fram till mig han knacka på min rygg och jag vände mig om
-Jag går här i från lite tidigare idag så du kan väl låsa och stänga ner?
-Ja visst, var hänger nyckeln?
-Den hänger under gardinen där! sa han och pekade mot fönstret.
Jag nickade. Han tog sin jacka och gick ut, han stängde dörren och jag kände en vindpust som flög in och jag ryste till. Jag vände mig om för att ta ut bullarna ur spisen, dom var alldeles gyllenbruna och dom luktade gott. Jag skulle precis sätta ner plåten när två maskerade män kom in på konditoriet, jag granskade dom men hann inte så långt innan den ena sa
-Pengarna eller livet?
-Försvinn här ifrån! sa jag.
-Pengarna eller livet? sa han igen men med en arg röst.
-Hörde du inte vad jag sa? sa jag.
Mannen som jag pratat med tog då upp ett gevär som han bar bakom ryggen, han siktade mot mig och jag sprang fram till honom, jag fick av hans mask som han hade för ansiktet, men det var försent, han sköt mig i benet, jag föll ner till golvet, det kalla mörka golvet. Jag la där och kved medans tjuvarna tog pengarna. Mannen med geväret laddade geväret med en kula till, han siktade mot mitt ansikte. Han satte sig ner på huk och drog sin hand över min kind. Han satt där och kollade på mig, precis som om han väntade på något och just då kände jag hur min kind öppnades och blodet börja sippra ut. Mannen hade haft ett rakblad mellan sina fingrar som han sedan hade dragit över min kind. Jag skrek och grät, tårarna föll ner från min kind, till slut ställde han sig upp och siktade med geväret mot min mage, han sköt och jag, jag Adam fanns inte mer. Slut
fredag 21 oktober 2011
torsdag 20 oktober 2011
Mikroskåp laboration
Syfte:Syftet med laborationen var att se hur ett hårstrå från en människas huvud såg ut. Utförande:Vi tog ett av Elise hårstrå och tittade på det i ett mikroskåp.
Matriel:Mikroskåp och Hårstrå.
Slutsats:Vi såg roten på Elise hårstrå och strået såg väldigt i håligt ut.
Who is it?
This person is dead, it’s a man and he died in a flightexident. This man was famouse becouse he was a ishockey legend. He had a girlfirend and two kids the children is boy’s. He died whit he’s teamfillows in the flight exident in Jaroslav in Russia, thay came from a match. He had brown hair and he was maby 34yers old i’am not sure.
Metallers egenskaper
Metallers egenskaperSyfte:Syftet med laborationen är att undersöka två metallers
egenskaper samt vad som händer när man upphettar dom.
Utförande:Vi hade två olika metaller som vi skulle värma med en brännare, den ena metallen blev det är väldigt starkt ljus på
Resultat:När vi värmde tennet med brännaren så blev det till ett vitt pulver. Sen när vi värmde Magnesiumet så så smälte det och så fick vi hälla i det i kallt vatten och då stelnade!
Egenskaper
TEN Sn Magnesium Mg
.Böjbar/mjuk .Lätt.
.Glänsande .Böjbar
.Silver färgad .Grå
.’‘låter’‘ .Glänsande
.Tung .Icke magnetis
.Icke magnetisk
Vad händer vid upphettning
Magnesium:
Först så smälte väldigt mycket, det blev som en silvrig klump
sen så hällde vi i magnesiumet i vatten så stelnade.
Tenn:Det smälte lite grann, sen blev
det till ett vitt pulver
onsdag 19 oktober 2011
Mina skrivtips
Jag ska öva mer på meningsbyggnad för det var i några kommentarer som det stod att jag skulle göra det!
Jag ska också öva på Särskrivning och att sätta ut stor bokstav och punk.
Jag ska också öva på Särskrivning och att sätta ut stor bokstav och punk.
torsdag 6 oktober 2011
Illustratör Sovay
tisdag 4 oktober 2011
Seperation
Seperation.
Syfte: Syftet med laborationen är att
Separera krita,socker och vatten från varandra.
Utförande:
1.Tillverka blandningen genom att blanda 1tsk socker
Krita (Mortlad till pulver) och ca 80ml.
2.Filtrera blandningen
3:Destillera: Brännare, nät och trefot.
Materiel:Vi använde oss av trefot till att ha brännaren under,nät ovanpå trefoten,bägare och e-kolv till att ha ämnena i,sked,tratt och filtrerings papper.
Slutsats:Vi skulle skilja tre ämnen åt. Krita,vatten och socker. Vi mortlade kritan till en enda röra, sen tog vi vatten och hällde i den mortlade kritan i, sen blandade vi den, sedan hällde vi i socker. Vi filtrerade blandningen och då gick kritan bort. Men då hade vi sockret kvar, då använde vi oss ut av en brännare för att bränna bort sockret, vi lyckades. Minna som jobbade i en annan grupp, dom brände sitt socker, så man såg att det var helt brunt!
Resultat:Kritan filtreras bort, men det smakar fortfarande socker. Vi kokade vattnet och sockret så försvann vattnet och blev till ånga och då var sockret kvar.
måndag 3 oktober 2011
A date at Mcdonald's
Daniel was so nervouse, this was the day that he was going to call Naomi and ask her to go out whit him. He calld her and a voice in the phone said
-Hello, this is Naomi speaking.
Daniel answerd whit very shaki voice.
-Hi Naomi I’ts Daniel. I wonder if you want to go out and eat a hamburger today?
When Daniel said that he was very happy that he finally asked her. Naomi’s answer was yes ofcourse. They decided to meet at the hamburger place. But before Daniel went to the hamburger place he and he’s brother decided to make a trick on Naomi and swift places on the brothers. That means that Ben goes to the hamburger place and Daniel stays home.
Ben and Naomi meets at the hamburger place, Namoi dosen’t understan anything before he starting to eat, Namoi has seen Daniel eat before and he dosen’t eat like Ben at all, and Daniel is allergick to salsa souse, but Ben took that on he’s Hamburger, Naomi that that it was so wrong and very comfused. She decided to ask him what he’s favourite color is.
-Whats your favourite color? Naomi asked.
-Ehh, black! Ben answerd fast.
-No thats wrong, your favourite color is blu, not black! Naomi said.
-Oh, i mean blue!
-No, your not Daniel, youre Ben! Daniel is allergick to Salsa souse!
-Oh, thats right. Hahaha you got tricked by Ben and Daniel!
-That wasen’t funny at all!
-Oh, i’am sorry if you diden’t like it, Daniel is out side, wating for a real date, go to him.
-Aldright, i guess we need to say goodbye!
-Yes, so?
-We’v been on a date and the only thing you can say it’s so?
-what du you want me to say? Bye or something? alright, bye, see you soon. Daniel took he’s things and trow them.
Daniel and Naomi meeted outside and went to a really good date.
-Hello, this is Naomi speaking.
Daniel answerd whit very shaki voice.
-Hi Naomi I’ts Daniel. I wonder if you want to go out and eat a hamburger today?
When Daniel said that he was very happy that he finally asked her. Naomi’s answer was yes ofcourse. They decided to meet at the hamburger place. But before Daniel went to the hamburger place he and he’s brother decided to make a trick on Naomi and swift places on the brothers. That means that Ben goes to the hamburger place and Daniel stays home.
Ben and Naomi meets at the hamburger place, Namoi dosen’t understan anything before he starting to eat, Namoi has seen Daniel eat before and he dosen’t eat like Ben at all, and Daniel is allergick to salsa souse, but Ben took that on he’s Hamburger, Naomi that that it was so wrong and very comfused. She decided to ask him what he’s favourite color is.
-Whats your favourite color? Naomi asked.
-Ehh, black! Ben answerd fast.
-No thats wrong, your favourite color is blu, not black! Naomi said.
-Oh, i mean blue!
-No, your not Daniel, youre Ben! Daniel is allergick to Salsa souse!
-Oh, thats right. Hahaha you got tricked by Ben and Daniel!
-That wasen’t funny at all!
-Oh, i’am sorry if you diden’t like it, Daniel is out side, wating for a real date, go to him.
-Aldright, i guess we need to say goodbye!
-Yes, so?
-We’v been on a date and the only thing you can say it’s so?
-what du you want me to say? Bye or something? alright, bye, see you soon. Daniel took he’s things and trow them.
Daniel and Naomi meeted outside and went to a really good date.
fredag 30 september 2011
miljöbeskrivning
Miljöbeskrivare Sovay.
Det är ofta rätt så soligt där Sovay är. Dom är oftast på en landsväg där Sovay plundrar häst och vagn patruller, då är det oftast natt när hon plundrar dom.
Ibland är dom i stora hus, Sovays hus var jätte stort och hon hade även en jätte stor trädgård med massor av arbetare. Det är mycket grönt där Sovay bor, jag kan tänka mig att hon har en massa växter och blommor i sin trädgård.
Dom är i London och där är det ganska varmt tror jag, eller så regnar det. Många grusvägar har vi också stött på.
Plus:Plus är att dom just nu är i London, det är en häftigt stad tycker jag. Det är många stora hus, nästan som slott, det är häftigt för man tror kanske att förr i tiden så fanns det bara små hus, men det gjorde det inte.
Minus:Minus är att det är så många människor som kommer in i bilden lite då och då, man har lite svårt att komma ihåg vem som är vem, dom vi får möta kommer från lite olika ställen och då är det svårt att komma ihåg var och vem alla kommer ifrån.
Intressant:Intressant är hur det ser ut i den skolan där hugh blev avstängd från, den har dom inte pratat så mycket om, jag skulle gärna vilja veta hur det ser ut i den skolan. Och hur det ser ut hemma hos han mannen som Sovay plundrar tillsammans med, han kanske är rik med tanke på att han har plundrat i så många år.
Det är ofta rätt så soligt där Sovay är. Dom är oftast på en landsväg där Sovay plundrar häst och vagn patruller, då är det oftast natt när hon plundrar dom.
Ibland är dom i stora hus, Sovays hus var jätte stort och hon hade även en jätte stor trädgård med massor av arbetare. Det är mycket grönt där Sovay bor, jag kan tänka mig att hon har en massa växter och blommor i sin trädgård.
Dom är i London och där är det ganska varmt tror jag, eller så regnar det. Många grusvägar har vi också stött på.
Plus:Plus är att dom just nu är i London, det är en häftigt stad tycker jag. Det är många stora hus, nästan som slott, det är häftigt för man tror kanske att förr i tiden så fanns det bara små hus, men det gjorde det inte.
Minus:Minus är att det är så många människor som kommer in i bilden lite då och då, man har lite svårt att komma ihåg vem som är vem, dom vi får möta kommer från lite olika ställen och då är det svårt att komma ihåg var och vem alla kommer ifrån.
Intressant:Intressant är hur det ser ut i den skolan där hugh blev avstängd från, den har dom inte pratat så mycket om, jag skulle gärna vilja veta hur det ser ut i den skolan. Och hur det ser ut hemma hos han mannen som Sovay plundrar tillsammans med, han kanske är rik med tanke på att han har plundrat i så många år.
fredag 23 september 2011
torsdag 22 september 2011
1.Resignation=Uppgivenhet.
2.Djärv= modig, bra
3.Förstrött=Tankspritt, okoncentrerat
4.Maskopi=Hemligt samförstånd
5.Vansinne=Bristande förnuft
1. Jag känner resignation
2. Det var ett djärvt försök.
3.Hon ägnade bara ett förstrött intresse åt utställningen.
4.partiet genomförde statskuppen i maskopi med militären
5.Det vore vansinne att gå ut och bada i sjön i det här vädret
2.Djärv= modig, bra
3.Förstrött=Tankspritt, okoncentrerat
4.Maskopi=Hemligt samförstånd
5.Vansinne=Bristande förnuft
1. Jag känner resignation
2. Det var ett djärvt försök.
3.Hon ägnade bara ett förstrött intresse åt utställningen.
4.partiet genomförde statskuppen i maskopi med militären
5.Det vore vansinne att gå ut och bada i sjön i det här vädret
onsdag 21 september 2011
Mitt självporträtt
Mitt självporträtt
Jag heter Sanna och jag är 13 år. Jag fyller 14 24/7 alltså i slutet av Juli. Jag går på Gunnesboskolan. Jag har en mamma och en pappa som bor på var sitt ställe, jag och min bror Simon som går i 9:an bor varannan vecka hos mamma och varannan vecka hos pappa. Jag har också en Syster som är 23 år hon bor inte med oss hon bor i Stockholm med sin kille. Jag har 2 hundar en hos mamma och en hos pappa, den jag har hos min pappa heter Wilmer och det är en Jack Russle. Den jag har hos mamma heter Bellman och är en Samojed. Jag har även en katt hemma hos pappa som heter Lisa och så har jag ett akvarium med fiskar.
På min fritid spelar jag ishockey. Jag spelar med ett tjej-hockey lag, och det tycker jag är kul. Innan gick jag på dans då jag har haft uppvisning på Bland annat Centersyd’s julshow, Stats teatern och SF’s Bio salong. Men jag har slutat på dans nu. Om jag inte spelar ishockey är jag med kompisar speciellt Albana min bästa kompis som går i samma klass som mig.
Jag gillar att lyssna på musik speciellt gammal musik som t ex Jerry le Lewis och Johnny cash. Men jag lyssnar också på Akon, Katy Perry och Seconhand. Mina favorit färger är blå och svart. Min favorit mat är Tacos.
Mina starka sidor är ärlighet, jag är alltid ärilg, om jag har bråkat med någon så säger jag alltid sanningen, jag säger även till om jag gör någonting. Jag är också bra på ishockey, jag är bra på att åka skridskor och skjuta slagskott.
Hej då/Sanna
Jag heter Sanna och jag är 13 år. Jag fyller 14 24/7 alltså i slutet av Juli. Jag går på Gunnesboskolan. Jag har en mamma och en pappa som bor på var sitt ställe, jag och min bror Simon som går i 9:an bor varannan vecka hos mamma och varannan vecka hos pappa. Jag har också en Syster som är 23 år hon bor inte med oss hon bor i Stockholm med sin kille. Jag har 2 hundar en hos mamma och en hos pappa, den jag har hos min pappa heter Wilmer och det är en Jack Russle. Den jag har hos mamma heter Bellman och är en Samojed. Jag har även en katt hemma hos pappa som heter Lisa och så har jag ett akvarium med fiskar.
På min fritid spelar jag ishockey. Jag spelar med ett tjej-hockey lag, och det tycker jag är kul. Innan gick jag på dans då jag har haft uppvisning på Bland annat Centersyd’s julshow, Stats teatern och SF’s Bio salong. Men jag har slutat på dans nu. Om jag inte spelar ishockey är jag med kompisar speciellt Albana min bästa kompis som går i samma klass som mig.
Jag gillar att lyssna på musik speciellt gammal musik som t ex Jerry le Lewis och Johnny cash. Men jag lyssnar också på Akon, Katy Perry och Seconhand. Mina favorit färger är blå och svart. Min favorit mat är Tacos.
Mina starka sidor är ärlighet, jag är alltid ärilg, om jag har bråkat med någon så säger jag alltid sanningen, jag säger även till om jag gör någonting. Jag är också bra på ishockey, jag är bra på att åka skridskor och skjuta slagskott.
Hej då/Sanna
A letter to Sarah
Hi Sarah.
How Is It In London? I'ts good to hear that you have get some friends, we in your old school miss
you very much, can't you come back? I'm just kidding. I understand that your daddy's work Is Inportant.
You know how It Is in Bristol, the same, It hasen't changed since you moved, but one good thing is that they are going to build the school bigger! And we are going to get the biggest classroom. Everybody is so happy to get the biggest classroom. It's also happened a bad thing, your old teacher is at the hospital, she has a very bad desease! The doctor is not sure if she going to make it, but everybody prays for her everyday, you should do that too, because that was your favourite teacher. Now I want to stop writing about that, I'm going to cry.
I'm going to tell you about the gang, I'm with Mimmi, Keysha and Lirri. I didn't know they were so nice, but they really are good friends!
I want to come and visit you in London some time and see how you live and meet your friends! That was all I wanted to say. I hope I see you soon, I miss you and I love you.
Many hugs /Jen.
How Is It In London? I'ts good to hear that you have get some friends, we in your old school miss
you very much, can't you come back? I'm just kidding. I understand that your daddy's work Is Inportant.
You know how It Is in Bristol, the same, It hasen't changed since you moved, but one good thing is that they are going to build the school bigger! And we are going to get the biggest classroom. Everybody is so happy to get the biggest classroom. It's also happened a bad thing, your old teacher is at the hospital, she has a very bad desease! The doctor is not sure if she going to make it, but everybody prays for her everyday, you should do that too, because that was your favourite teacher. Now I want to stop writing about that, I'm going to cry.
I'm going to tell you about the gang, I'm with Mimmi, Keysha and Lirri. I didn't know they were so nice, but they really are good friends!
I want to come and visit you in London some time and see how you live and meet your friends! That was all I wanted to say. I hope I see you soon, I miss you and I love you.
Many hugs /Jen.
måndag 5 september 2011
Sammanfattning av Sovay
Sovay handlar om en 17 årig vacker flicka som bor i ett stort hus med många betjänter och trädgårds mästare. Lydia är en betjänt till henne som jobbar inomhus. William stanhope jobbar ute på gården och hans son Gabriel stanhope jobbar också på gården. Gabriel är en gammal barndoms kompis till Sovay och hennes bror.
Hennes namn är Sovay middleton hennes far heter Sir johan Middleton. Hon har även en bror och en moster, hennes bror heter Hugh Middleton och hennes moster som hon nu bor med heter Harriet och hon är invalid. Sovays mamma är död. Sovay levde på 1700-talet alltså under Franska revulitionen, då alla skulle lyda och följa kungen men det gick ett rykte om att Sovays pappa Sir Johan Middleton sa emot kungen.
Sovays F d fästman heter James Gilmore, Sovay och James skiljde sig efter att James varit otrogen med en annan kvinna.
Hennes namn är Sovay middleton hennes far heter Sir johan Middleton. Hon har även en bror och en moster, hennes bror heter Hugh Middleton och hennes moster som hon nu bor med heter Harriet och hon är invalid. Sovays mamma är död. Sovay levde på 1700-talet alltså under Franska revulitionen, då alla skulle lyda och följa kungen men det gick ett rykte om att Sovays pappa Sir Johan Middleton sa emot kungen.
Sovays F d fästman heter James Gilmore, Sovay och James skiljde sig efter att James varit otrogen med en annan kvinna.
torsdag 1 september 2011
persongranskning av Sovay
Persongranskning av Sovay
Sovay är en 17 årig vacker flicka. Hon har varit tillsammans med en man som heter James och hon hade gett en diamant ring för att visa hennes starka kärlek till honom, han sa att han aldrig skulle ta av den om det så gällde döden. James och Sovay separerade för att han bedrog henne. Sovay bor nu hos sin moster som har ett sorts handikapp. Sovay är en väldigt modig tjej, hon vågade stanna en häst och vagn och rånade dom med pistoler, en av dom hon rånade var james! Sovay var medveten om att det var James som satt i vagnen, hon tvingade honom att ta av sig ringen och ge den till henne och det gjorde han, fast han sa att han inte skulle det om det så gällde döden. Sovay levde under slutet av 1700-talet, då det var franska revulutionen, då påstod James att Sovays pappa ville gå emot kungen. Men sovay är en envis tjej så hon envisades med att det inte alls var så. Hon är också väldigt bestämd av sig, när hon har bestämt sig så gör hon det, hon ångrar sig inte eller ställer in!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)